Sammanfattning från helgen – En spelares tankar i bussen hem mot Örebro


Lördag morgon och klockan ringer 04:55. En tidig avfärd från Örebro och många timmar i buss väntar. Några spenderar tiden med att sova, några med att plöja serier och andra pluggar. Efter vad som känns som 15h är vi framme i Ystad, i god tid och kan ladda upp ordentligt inför match.

Om det var den långa bussresan som satt kvar i benen och huvudet eller om det var något annat vet jag inte, men något var det som gjorde att vi inte alls kom upp i nivå i vårt spel under lördagen. Vi hamnar tidigt i ett ointagligt underläge och det är inte mycket som stämmer på banan. Ingen kanonbra start på helgen, låt oss vara ärliga. Efter den tunga matchen styr vi vidare mot hotellet i Ystad där vi stannar över natten och trots besvikelsen är vi tvungna att snabbt lägga det bakom oss för att ställa om inför nästa match. Vi går ut och käkar en mysig middag tillsammans och spenderar resten av kvällen med lekar och häng i en av ”lägenheterna” några i laget bor i.

Dubbelmöten kräver ganska mycket av laget, både av spelare och tränare. Det är tufft, inte bara fysiskt utan också psykiskt, att ställa om mellan två matcher så tätt inpå varandra, i synnerhet när man får en så tung inledning som vi fick.
Det gör dock söndagens vinst desto häftigare, kraftfullare. Att vi lyckas samla ihop oss och gå ut på banan som ett starkt och enhetligt lag och redan från start markera vad vi är där för att göra – vinna matchen.
Det är vid sådana tillfällen man får en påminnelse om varför man valde lagidrott. Att få dela denna bergochdalbana med alla spelare, tränare och supportrar. Vilken känsla!

Nu styr bussen hemåt igen och vi har gjort säsongens längsta resa, med två poäng med hem i bagaget.
Många långa timmar tills vi är tillbaka i Örebro nu. Men vad gör det när man delar dem med detta fantastiska gäng!

/en spelare