Hej Johan, än en gång välkommen till Örebro och IFK! Enligt en rubrik i Norrbottens Kuriren, så har du målvaktsfilosofin att prata väldigt mycket. Gissningsvis med och till målvakterna då. Kan du berätta något om vad du tar upp då!
– Hej och tack så mycket! Ja precis, att jag pratar mycket med målvakterna är väl inte så konstigt, det är ju i regel mellan 2-3 målvakter per lag och det är ju de som har mitt huvudsakliga fokus så det vore konstigt om vi inte pratade mycket. Det handlar inte så mycket om vad jag/vi tar upp, utan att vi lär känna varandra och i förlängningen förstår varandra både under träningarna och i matchsituationer för att få så bra utväxling som möjligt av samarbetet.

Du kan väl berätta något om när, hur och varför, du blev målvaktstränare!
– Jag har själv varit målvakt i många år, och vid 17-18 års ålder så testade jag att ha målvaktsträning i ungdomslag och tyckte att det var jättekul! Min egen karriär kantades av skador från tidiga år, och under perioder av rehabträning så tror jag att det växte fram mer och mer hur kul jag tyckte att det var att träna andra.

Bara att passera bakom ett handbollsmål under pågående träning, kan få mig att bli närmast panikslagen. Hur kan man lära sig att bortse från risken att bli träffad i huvudet, med risk för hjärnskakning och annat?
– Den risken är ju alltid överhängande som målvakt, och jag vill börja med att säga att man alltid ska vara försiktig och känna efter en extra gång efter ett skott i huvudet hur man mår. Sen handlar det ju mycket om att jobba med sitt fokus på bollen och se till att man ser bollen hela tiden samt arbeta fram en god teknik vilket kan förebygga att man ska få ett skott i huvudet. Sen är det ju väldigt bra att det verkar som att utespelare ska få utvisning vid dessa tillfällen, och det är ju i slutändan utespelaren som tar beslutet om det är värt att skjuta runt huvudet eller inte så där ligger det största ansvaret.

Kan man som målvakt lära sig att ”läsa av” var en motståndare kommer att skjuta?
– Genom erfarenhet och intresse av att utveckla sin analytiska förmåga så ser jag det absolut som en möjlighet för alla att lära sig.

De där gesterna som målvakterna gör efter räddningar, är dem för att stärka självkänslan, eller är det mer för att typ psyka motståndarna? Finns det något bra beteende även efter baklängesmålen?
– Eftersom att alla målvakter är sin egna individ så kan det nog vara olika anledningar, men för de flesta som gör dem är det nog en blandning – de vet hur viktig varje räddning är och visar både motståndarna och medspelarna detta genom ”räddningsgesterna”. Och man släpper i regel in ganska mycket mål i handboll, om vi jämför med till exempel fotboll, och då måste man, även om man tycker att man borde räddat det där senaste skottet, inte hänga med huvudet utan släppa det och fokusera på nästa skott (även om det kan vara svårt 😃).

Deltar man som målvaktstränare på något särskilt sätt med att förbereda målvakterna på vad som kommande motståndarlag har för spelare?
– Ja, i regel fokuserar målvakterna mycket på avsluten och de brukar gärna vilja ha en egen matchförberedelse med skottmönster, taktik med mera. Sen är man som målvaktstränare med resten av tränarstaben och överväger hur mycket hot varje motståndare utgör och hur laget ska möta upp dem bland annat.

Om en målvakt hamnar i ett negativt momentum, målen rasar in, kan du då som målvaktstränare hjälpa till att bryta det? Gäller det även här att prata med målvakten?
– Det beror helt och hållet på individen och hur de reagerar. Som tränare kan man inte börja komma med synpunkter efter första skottet, det brukar ställa till mer skada än att inte säga något alls. Om det däremot är något återkommande som är svårt att märka av själv eller att målvakten vill ha något bekräftat så absolut, då behöver man prata om det och hur vi ska lösa eventuella problem.

Händer det att du skriker åt målvakterna?
– Väldigt sällan, men vid räddningar så kan det hända. Och det är väl mer till än åt i så fall. 😉

Hur är ditt tidiga intryck av ledarstaben du anslutit till? 😀
– Mitt intryck är att det är ett väldigt härligt ledarteam med bra stämning och jag känner mig redan som en i gänget. Jag ser mycket fram emot att jobba med och lära känna dem mer under den stundande försäsongen

//K

Nedan följer en intervju med vår för den här säsongen nya och mycket uppskattade fystränare Nils Holmdahl. Vi får lite tankar om hans comeback på handbollsplanen, lagets fysiska status och var vi är på väg

Hej! Och roligt att ha dig i IFK! Hur har det varit att vara tillbaks på handbollsplanen igen?
 – Tack! Jag har varit i handboll en hel del tidigare så jag kände igen miljön när jag startade i IFK.

Är det något med själva idrotten du fastnat för?
– I handboll slipper man gnäll, filmningar och snack med domarn. andra lagidrotter som tex herrfotbollen är det för mycket av det. Handboll är en tuff sport där det delas ut smällar utan att det gnälls för mycket för det.

Dunder, Kecke och gänget känner du ju till sedan tidigare men hur är dina första intryck av laget?
– Laget har bra motivation och är pigga på utmaningar. Den fysiska kapaciteten är inte så hög än men vi tränar hårt med dynamisk styrka och omväxlande övningar. Mycket skratt är det och det tycker jag är bra.

Är det viktigt att sedan tidigare känna övriga i ledarstaben, gör det arbetet enklare?
– Jag skriver aldrig på ett kontrakt utan att ha full support av coach och styrelse

Nu har laget haft en sommar full av träning och nu även en försäsong på planen. Snart dags för premiär. Hur ser planen framåt ut för din träning med laget ut nu när tävlingssäsongen startar?
– Min träning kommer nu att innehålla en period med maxstyrka och när bålstyrkan hos spelarna är tillräckligt bra kan vi övergå till explosiv styrka också. Just nu är lagets främsta tillgång en rätt bra snabbhet. Vi kommer förberedda till seriestart men vi kommer att bli ändå bättre längre fram.

Tack så mycket och lycka till under säsongen!