Alla inlägg av .

Kroppskultur – IFK 32 – 13 (16-8)

Julia Lundin 3, Emma Andersson 2, Frida Hedlöf 2, Maria Andersson 2, Julia Andersson 2,  Maja Eriksson 1, Amanda Olofsson 1

Jessica Wessman om matchen
– Idag har vi inte så mycket att säga om matchen. Det var en dag där tyvärr inte mycket stämde för oss. Vi får inte tag i bollarna bakåt som vi brukar få, och framåt låser det sig för oss. Vi får glömma den här matchen, och ladda om för nästa i januari!

Musikhjälpen

ifkorebrohandboll Vi har valt att i år igen starta en insamlingsbössa till förmån för @musikhjalpen. Vi vill vara med och bidra i arbetet mot sexuellt våld. Vi hoppas att du också vill vara med och bidra genom att skänka pengar i vår bössa!

Tryck på bilden så kommer du till bössan!

IFK – S-hof 19 – 26

Johanna Karlsson 6, Julia Lundin 6, Frida Hedlöf 2, Emma Andersson 1, Agnes Simón 1, Sandra Garefelt 1, Maja Eriksson 1, Amanda Olofsson 1

Så här sa Jessica Wessman efter matchen:
– I starten av matchen fick vi inte riktigt till försvarspelet och de fick skjuta in några enklare mål. Efter matchens gång får vi bättre träff bakåt och ett bra målvaktspel av Therese Andersson. Vi krigar hela matchen och tjejerna ger aldrig upp. Självklart känns det surt med förlust men vi får inte glömma att vi är nykomlingar i serien. Vi får ladda om batterierna till nästa helg då vi möter GF Kroppskultur borta.

—–
//K

Sammanfattning från helgen – En spelares tankar i bussen hem mot Örebro


Lördag morgon och klockan ringer 04:55. En tidig avfärd från Örebro och många timmar i buss väntar. Några spenderar tiden med att sova, några med att plöja serier och andra pluggar. Efter vad som känns som 15h är vi framme i Ystad, i god tid och kan ladda upp ordentligt inför match.

Om det var den långa bussresan som satt kvar i benen och huvudet eller om det var något annat vet jag inte, men något var det som gjorde att vi inte alls kom upp i nivå i vårt spel under lördagen. Vi hamnar tidigt i ett ointagligt underläge och det är inte mycket som stämmer på banan. Ingen kanonbra start på helgen, låt oss vara ärliga. Efter den tunga matchen styr vi vidare mot hotellet i Ystad där vi stannar över natten och trots besvikelsen är vi tvungna att snabbt lägga det bakom oss för att ställa om inför nästa match. Vi går ut och käkar en mysig middag tillsammans och spenderar resten av kvällen med lekar och häng i en av ”lägenheterna” några i laget bor i.

Dubbelmöten kräver ganska mycket av laget, både av spelare och tränare. Det är tufft, inte bara fysiskt utan också psykiskt, att ställa om mellan två matcher så tätt inpå varandra, i synnerhet när man får en så tung inledning som vi fick.
Det gör dock söndagens vinst desto häftigare, kraftfullare. Att vi lyckas samla ihop oss och gå ut på banan som ett starkt och enhetligt lag och redan från start markera vad vi är där för att göra – vinna matchen.
Det är vid sådana tillfällen man får en påminnelse om varför man valde lagidrott. Att få dela denna bergochdalbana med alla spelare, tränare och supportrar. Vilken känsla!

Nu styr bussen hemåt igen och vi har gjort säsongens längsta resa, med två poäng med hem i bagaget.
Många långa timmar tills vi är tillbaka i Örebro nu. Men vad gör det när man delar dem med detta fantastiska gäng!

/en spelare

Jessica Wessman om matchen mot Kristianstad

”Den här segern är en riktig lagseger. Idag spelar vi ett nästan felfritt försvarspel med utmärkt målvaktspel av Wilhelmina Wolff. Framåt lossnar det för oss och tjejerna går för det i varje situation. Att kunna ställa om från gårdagens match och idag spela en av våra bästa matcher för säsongen är väldigt imponerande. Som tränare är vi enormt stolta över hela laget”

//K

Jessica Wessman om matchen mot Ystad

”Vi är inte riktigt med i starten av matchen utan hamnar underläge 6–0. Vi får inte till anfallsspelet i första halvlek och har en del tekniska fel. I andra får vi till anfallsspelet bättre och kommer till bra lägen, men Ystad har en duktig målvakt som stoppar bollarna. Jag tycker ändå vi står upp bra bakåt och ger aldrig upp och det ska tjejerna ha en eloge för. Målvaktsspelet av Therese Andersson är klart godkänt. Nu är det en ny match imorgon, som vi får fokusera på och då ska vi kriga ännu hårdare!”

//K

Inför matcherna mot Ystad och Kristianstad

Thomas Malmgren

Thomas, äntligen matcher igen efter fyra veckors uppehåll. Hur har ni hanterat de veckorna? Hur bra är IFK nu inför fortsättningen av serien?
Laget har efter en tuff belastning under en lång period passat på att vila lite i början av ledigheten för att från förra veckan börjat skruva upp tempot igen. Vi har också spelat en träningsmatch mot ÖSK:s 04-killar som gav oss mycket. Det hade blivit lite väl lång matchvila annars 

Både Ystad och Kristianstad har ju inför säsongen förstärkt sina trupper med f d elitspelare. I Jasmina Djapanovic har Ystad fått en spelare som i snitt gör närmare sju mål per match. Även Kristianstads Anna Olsson gör många mål. Hur tänker du att IFK ska hantera sådant? Vad i övrigt tänker du om de här båda lagen?
– De två spelarna du nämner är ju oerhört skickliga spelare, Anna skulle jag säga så sent som förra säsongen var en av Sveriges bästa. De är spelare som alltid vill göra mål och gör många sådana. Problemet är dock att det inte bara är att ta bort spelare längre, alla lag är så skickliga att andra kliver fram om ytorna blir större. Just det taktiska slipar garanterat tränarna nu, men klart är iaf att vår defensiv kommer ha att göra. I övrigt är det två duktiga lag vi inte mött tidigare. Ystad med tydligt mål att gå upp. Vi har ju verkligen allt att vinna en sån här helg. En nykomling ska ju inte sno poäng nere i Skåne. Vi vet dock att IFK inte är lätta att hantera när vi får en fullträff vilket vi hoppas på. 

När matchen börjar har förstås statistik över lagens gjorda/insläppta mål per match ingen betydelse. Men så här innan, har Örebro seriens bästa försvar?
– Tycker det är för tidigt att dra sådana slutsatser redan men vi har ett otroligt bra försvar och målvaktsspel helt klart!

Vilka intryck av serien har du och hur tänker du om er styrka? Kan ni slå alla lag?
Mina intryck är att det finns oerhört många unga bra spelare, en del lag exempelvis de vi mött närmast också är kryddade med stor rutin som spets. Känslan är att serien kommer vara helt jämn från botten till toppen iaf nästan. Övertygad om att vi kan slå alla men också det omvända om vi inte är på tå. Vi har i inledningen varierat lite i våra prestationer men generellt så ska vi vara väldigt stolta över vår start. 

Hur stor trupp kommer IFK att åka med till Skåne?
– Vi är i dagsläget inte helt klara men nån spelare extra åker vi med. 

På lördag blir det av olika skäl, dåligt med inlägg här på hemsidan efter matchen. Men du ska ju åka med till Skåne, så en rapport från dig blir det väl hoppas jag?
– Absolut det lovar jag att fixa, dock efter Liverpool spelat 
😀

Nog är det väl något mer som du vill säga?
– Bara att det ska bli en otroligt rolig resa, dels att hänga en helg med laget men också två tuffa utmaningar. Vi ska göra vårt bästa för att ge skåningarna en match 😀 

——
Kommentar: På sista frågan hade jag hoppats att Thomas skulle svara ”Heja IFK”. Men nu får han heja desto mer i helgen.

//K

Julia Lundin:

Julia, i en intervju med dig under förra säsongen,  uppfattade jag det som att du tycker det är viktigt att spela ett tufft spel. Ett spel som ligger där domarna sätter nivån.

Är IFK ett tuffare lag i år?

– Det är korrekt, jag tycker det är otroligt viktigt att spela ett tufft försvarsspel och att ständigt spela på gränsen av den nivå domarna bestämmer.

Apropå om IFK är ett tuffare lag i år så tror jag att vi absolut är det. Min känsla är att vi har en annan trygghet tillsammans bakåt som möjliggör att vi kan spela tuffare, samt så krävs det att vi spelar tuffare försvarsspel denna säsong i och med  att vi möter bättre lag.

//K

Frågor till Billy

Per ”Billy” Svenssson

Vad kommer det sig att du kallas för Billy, du heter ju Per?
– Har en tvillingbror och när vi gick i 1:a eller om det var 2:a klass så visades/gick barnprogrammet ”i Fablernas värld” på TV och i den serien fanns där ett par bävertvillingbröder som hette Willy och Billy Bäver! Och någon klasskamrat tyckte att Willy och Billy passade på oss eftersom vi också var tvillingar. På min bror hängde väl smeknamnet med i max en vecka men på mig har det hängt med i 50 år! Är faktiskt så att på mer eller mindre officiella papper på jobbet så är det ”Billy” som gäller och knappt någon som vet vem Per är. Nuförtiden är det nog bara Lotta (min fru) och min Mor som säger Per.

Du är såvitt jag kan se, född i det som en gång i tiden hette Malmöhus län. När försvann den skånska dialekten?
Stämmer att jag är född skåning (Malmö). Familjen flyttade till Kumla när jag var 6 år, vilket innebar att man ganska snabbt genom skola och kamrater tappade den skånska dialekten.

Dock har jag inga problem med att förstå skånska, vilket många andra säger att dom har.

Du jobbar väl som yrkesofficer inom det militära försvaret, eller hur? Hur är det att vara militär? Visar du med hela handen, typ som Jacob gör, när du informerar och ger order? Måste man tala högt (läs: skrika) när man ger en order?
– Ja, det stämmer att jag jobbar som yrkesofficer i Försvarsmakten sedan 40 år tillbaka. Jag började min karriär på dåvarande I3 i Örebro och har sedan beroende på förbandsnedläggningar tillhört lite olika förband i Mellansverige, och är numera P4:ing (Skövde) men jobbar dagligdags i Kvarn strax norr om Borensberg som är en utbildningsplats/skjutfält.

Att peka/visa med hela handen hör väl i viss mån till ledar-/utbildarrollen, så visst gör jag väl det när man vill förstärka/förtydliga något man vill förmedla till dom man utbildar eller ger order till.

Skrika behöver man absolut inte göra när man ger en order! Däremot att prata med tydlig röst är bra, sedan är det också beroende på miljön man befinner sig i t.ex. buller från fordon, vapen m.m. och om det är många som skall höra dig som avgör röstvolymen, så visst det har hänt mer än en gång att min röst har hörts i skogen eller på Kaserngården, men inget skrikande för skrikandets egen skull.

Jag tycker mig ha överhört (läs: tjuvlyssnat) på expertläktaren, att du fortfarande i någon form spelar handboll. Stämmer det? Om inte, så måste det bero på ovidkommande gap och skrik som har gjort att jag har missat några bokstäver.
– Sa vid något tillfälle för ca 10 år sedan att jag inte gjort min sista ”riktiga” handbollsmatch, men börjar inse att spelarkarriären nog är över. Dock fick jag ”lufta” skottarmen tidigare i höstas när min moderklubb Kumla HF firade 50-årsjubileum och vi spelade lite matcher mellan olika årgångar som representerat klubben. Fick dessutom nöjet att ”näta” ett par gånger på ”plastsonen” Adam som vaktade målet i ett av dom andra lagen.

Hur ser du på de matcher som IFK hittills spelat i div 1. Har motståndarlagen varit på ungefär den nivå du väntat dig?
– Jag tycker att tjejerna har gjort det riktigt bra så här långt, vi är nykomlingar och har 6 poäng efter fem matcher och är så här långt på övre halvan av tabellen, så klart godkänt. Sen har vi väl en lite ”sur” förlust hemma mot Önnerediterna med två bollar, men sen har vi en vinst mot RP i en jämn och tuff tillställning så det jämnar ut sig sett över en hel säsong (hoppas jag).

Tycker att vi står upp riktigt bra bakåt med både målvakter och uteförsvar mot dom flesta motståndarna så här långt, och det syns också på antalet insläppta mål. Sen har vi inte kommit igång med målgörandet riktigt, men det är en sak som laget och tränarna ”gnuggar” rätt mycket på under träningarna och jag tror det kommer ”lossna” även där framöver.

Svårt att säga vad jag hade förväntat mig av motståndarna, då mycket händer från en säsong till nästa. Ta t.ex. Torslanda som spelade allsvenskt förra säsongen, men som inte riktigt kom upp nivå när vi mötte dom, men som förmodligen tappat en del tongivande spelare och fått en del nytt och då tar det tid innan man hittar ”rätt” igen. Sen har vi ett antal ”farmarlag” i serien och där kan det skilja lite hur lagen ser ut från omgång till omgång, viket alldeles säkert innebär att vi har ett antal tuffa matcher framför oss.

Ska bli kul att se hur vi står oss mot Skånelagen nästa helg då vi reser söderut.

Vad är det roligaste med att vara med och jobba runt ett handbollslag?
Det som är roligt att vara med i och runt ett lag är att få vara med och känna ”matchpulsen” och ”nerven” inför och under matcher, trots att man inte längre spelar själv. Sen är det skitkul att få vara med yngre personer, så man är med lite grann i ”tugget” och förhoppningsvis håller sig lite yngre än dom siffror som står i passet.

Måste också tillägga tjejerna i laget är ett underbart gäng, mycket glädje och skratt kombinerat med riktigt bra handbollsspel.

//K

Frågor till Jesper Nilsson


Jesper, vad kom det sig att du sökte dig till Örebro?
– Först och främst är det studierna som tog mig hit, jag hittade ett program som är väldigt fritt där jag i princip får välja vilka kurser jag ska läsa istället för och följa en utbildningsplan som skolan sätter och det passar mig rätt bra som person.

Att jag sen fick möjligheten att bli en del av ledarstaben i IFK och fortsätta arbeta med handboll och min bror spelade också en stor roll i valet om jag skulle lämna Halmstad och studierna i Göteborg för Örebro.

För ett par år sedan kunde man läsa att lagen i Handbollsligan hade svårt att klara ekonomin inom de regler som krävs för att få en elitlicens. Åtta av tolv lag hade 2016 ett negativt eget kapital, och ännu färre kunde beskrivas som ekonomiskt välmående. Om Drotts damhandboll läste jag för fyra – fem år sedan, att de hade en budget på 150 tkr i div 1 södra. Sistnämnda summa måste jag nog erkänna att jag tycker att den känns overkligt låg, men budget är ju budget och inget annat! Tror du att svensk elithandboll kan överleva utan att få betydligt större intäkter, och varifrån tror du att de måste komma i så fall?
– Svår fråga! Jag väljer att passa på den för tillfället. Ställer du en liknande fråga om något år så lovar jag att du åtminstone ska få ett försök till svar.

Vad saknar du i staden Örebro, jämfört med Halmstad?
– Är man uppvuxen på västkusten så måste man nästan svara närheten till havet eller något liknande men det tänker jag inte göra eftersom jag helst badar i en pool och inte i havet.

Bortsett från familj och vänner så saknar jag inte jättemycket faktiskt, Örebro är på många sett en mycket större stad och känns mer levande än vad min hemstad gör så det finns inte så mycket och sakna rent utbudsmässigt.

Det är bara lokalkännedomen som måste bli bättre och sen förstår jag inte varför alla kebabpizzor toppas med sallad.

Är det skillnad på att träna unga grabbar mot (något) äldre tjejer, och i så fall vad?
– Det är nog inget som jag har reflekterat över i någon större utsträckning faktiskt. Den stora skillnaden är som du skriver åldern skulle jag tro och att laget är ett A-lag och inte juniorer eller farmarlag som jag var med och tränade i Halmstad.

Som tränare i ett A-lag har man tryggheten i att träningstruppen nästan alltid består av samma spelare och det tror jag även skapar den miljön och tryggheten som spelare behöver för att kunna utvecklas och ta nästa steg.

I det farmarlaget jag var med och tränade så plockades spelare rätt flitigt upp i A-truppen ibland 5-6 åt gången  och det kunde resultera i att vi var 10-11 spelare på måndagen och 17-18 eller fler senare in på veckan.

Så den stora skillnaden mellan och träna grabbarna jag hade i Halmstad och damerna i IFK tror jag inte beror på att det är tjejer och killar utan det är att man som tränare för ett A-lag har bättre förutsättningar att försöka skapa en miljö och ett upplägg som är utvecklande för individen men även för laget.

Har du varit aktiv som handbollsspelare? När, var?
– Det stämmer! Jag spelade från bollskolan fram till jag var 17-18 år gammal då jag la skorna på hyllan pga en envis och problematisk axel.

Jag spelade i den något blygsamma men fantastiska föreningen HBP hela min ”karriär”.

Som HBPare måste jag nämna att Bengt ”Benga” Johansson också har HBP som moderklubb och inte HK Drott, väldigt viktigt!

Om du skulle beskriva hur du är som handbollstränare, hur blir det då? Typ är du en tränare som är mer fokuserad på handbollsspelet än spelarna som personer, osv.
Hur jag är och uppfattas som tränare får du fråga spelarna om, det är inget jag vill ge mig in på.

Som jag skrev innan så tror jag mycket på att försöka skapa en miljö där spelarna får utrymme att utvecklas både individuellt med allt vad det innebär men även som lag och grupp.

Försöker man inte skapa en miljö där spelarna vågar ta för sig och ta individuella initiativ så tror jag att spelarutvecklingen kan ta stryk och även laget blir lidande rent spelmässigt.

Om du tänker på broder Jacob, vilket ord dyker då upp för dig först?
– Svår fråga! Beroende på i vilket sammanhang vi befinner oss i så är det olika ord som dyker upp. Är det inom handbollen så är han först och främst en tränarkollega och utanför så är han min storebror.

//K

Jacob Nilsson svarar på frågor

Bakåt är ju IFK:s försvar väldigt starkt och släpper i snitt per match in långt färre mål än övriga lag i serien, men varför gör IFK så få mål?
– Det är något vi jobbar med dagligen, att öka målproduktionen. Det kan handla om många aspekter såklart och att bara säga att vi måste sätta bollen känns för enkelt. Vi kommer hitta målet och få enklare mål som i första halvlek mot RP. Fortsätter vi jobba med att ta läge 3-4 när vi jobbat med anfallet lite längre hamnar vi nog i bättre lägen. Det kommer släppa.

Att mäta spelarnas insatser i form av exempelvis räddningsprocent och skotteffektivitet mm, ska förstås göras med försiktighet. Men har sådana mått något informationsvärde för dig?
– Handbollen har sin MEP-statistik och det är väl alltid något det pratas om. Att befinna sig i något slags Moneyball-universum försöker jag hålla mig borta ifrån. Man kan mäta allt nu men det finns viktigare saker än % och effektivitet vill jag tro.

Vad gör Jacob Nilsson när han är helt ledig?
– Den lilla tiden som blir över lägger jag på umgänge med flickvän, ohälsosamma mängder tv-spel och podcaster. Både skolan och handbollen äter upp den mesta tiden just nu.

Vad är topp tre för dig, för att du ska vara nöjd efter en match som IFK spelat?
– Att vi har gjort allt vi kunnat i 60 minuter.
– Att vi ledare har hjälpt laget på bästa sätt.
– Att prestationen är något vi är nöjda med.

Händer det att du kollar du på vår hemsida, och i så fall vad tycker du vi kan göra bättre?
– Jag är ofta inne på hemsidan, tycker det är kul att kika på vad tjejerna tycker om matcherna och om det finns några referat. Armbågen får du förklara för mig, den var oklar 😁

Tycker du att man som tränare alltid kan vara ärlig och rak mot den enskilda spelaren?
– Det är självklart något man vill eftersträva. Att kunna vara rak och ärlig tror jag är viktigt för alla inblandade.

Vilken låt lyssnar du oftast på?
– Jag lyssnar enbart på musik när jag tränar och den musiken är väl vad den är.

_ _

Kommentar: Bilden på hemsidan med en armbåge som tar upp en del av skärmytan, kan nog endera ses som något rent symboliskt för existentiella frågor och där störningar och hot tar en mer eller mindre stor del av ens liv. Alternativt visar bilden vad man som handbollsintresserad får stå ut med numera 🙂

//K

Jessica Wessman: ”En otroligt skön vinst”


”Vi leder med 4 i halvlek och i andra halvlek jobbar RP ikapp oss och går om. Att vi som lag klarar av att återigen ta tillbaka och hålla ledningen är otroligt starkt. Tjejerna krigar hela matchen  och bakåt viker vi aldrig ner oss. Ett extra plus till målvaktsspelet av Wilhelmina, hon gör många viktiga räddningar. Kämparglöden hos alla spelarna var riktigt bra. Som tränare är vi mycket stolta över tjejernas insats.”

//K

Intervju med Thomas Malmgren

Thomas, är IFK redo för div 1 nu?
– Det är vi definitivt! Vi har klivit upp en nivå både fysiskt och spelmässigt under sommaren och försäsongen, vilket är nödvändigt inför en säsong på högre nivå än tidigare.

Och annars då, hur tycker, känner och tänker du för din egen del inför div 1?
– Det känns otroligt spännande. Så klart extra kul att jobba runt laget nu när alla spelare och ledare skruvat upp nivån mer, allt blir mer seriöst vilket jag gillar. Sedan är det så klart otroligt kul men samtidigt lite läskigt, att möta lag vi inte mött tidigare och heller inte har stenkoll på.

Om det blir skador/sjukdomar i truppen, hur sårbart är IFK?
– Tror få lag har den bredd vi har faktiskt, så jag känner mig väldigt trygg.

Det är ju bl a många farmarlag som ni kommer att få möta nu, har du koll på alla lag?
– Som sagt, nej inte till 100 procent men vi jobbar på det, samtidigt har kanske inte de andra 100 koll på oss heller. Men vi försöker att till den största delen fokusera på det egna.

Sedan är ju farmarlag en sak vi är vana vid, dock inte i den här utsträckningen, men samtliga lag nu har otroligt bra juniorer och A-lag på elitnivå, så det kommer bli tufft i alla matcher helt klart.

Vilka lag tippar du kommer topp-3?
– Oj, svår fråga. Skulle säga att S-hof och Somby definitivt kommer vara där uppe. Sedan tror jag på de skånska lagen Kristianstad och Ystad, även RP kan utmana. Det är många bra lag, vi själva med. Men topp 3 vågar jag inte tippa.

Det har varit många försäsongsmatcher. Vad tycker du att dem har gett?
– De har gett viktig matchtid för hela truppen. Många tuffa matcher mot bra motstånd, hoppas jag också hjälpt oss att komma upp i div 1-tempo.

Under de här åren som du har varit i IFK, vad är det som har glatt dig mest, resp vad skulle du göra annorlunda om det hade varit möjligt?
– Så klart glädjer mig föreningens resa mest, så mycket har hänt de senaste åren. Något jag är väldigt stolt över. Några tjejer har också varit med hela vägen vilket är imponerande men vi har också varje år fyllt på med fantastiska individer både på ledarsidan och i truppen. Organisatoriskt har vi också tagit stora kliv vilket är minst lika viktigt. Vi vill ju att resan ska fortsätta en bit till. Klart det finns saker vi kunde gjort annorlunda men det mesta har ju blivit väldigt bra i och med det tålamod vi haft. Just nu är jag väldigt glad att vi som förening tagit steg för att bli större i och med div 3-laget och ungdomsverksamheten, kanske vi skulle börjat där något år tidigare, men det flyter ju på bra nu ändå.

”Heja IFK!”, eller?
– Alltid heja IFK! 😀

//K

Intervju med Amanda Olofsson

Amanda, för tre år sedan var du med och spelade med LIF Lindesberg i div 1 norra. Om du tänker tillbaka, vari tycker du att de största utmaningarna fanns med att vara med och spela där och då?
– Jag var första års junior vilket innebar en ganska stor förändring och omställning, att gå från a-flickshandboll upp till seniorhandboll och division 1. Så både den fysiska skillnaden men också hur rutinerade spelare man mötte var nog den största utmaningen för mig då!

Vad är det som gör att det återkommande från LIF kommer fram så många talangfulla spelare?

– Lindesberg har ju ett väldigt bra handbollsgymnasium som lockar många unga och ambitiösa spelare! Sen är ju Lindesberg en stad som andas handboll vilket gör att engagemanget och intresset är väldigt stort, det tror jag lockar många att börja spela handboll redan vid ung ålder.

Hur känns det inför säsongen, är du väl förberedd inför vad som komma skall?
– Ja men det tror jag! Vi hade en riktigt bra försäsong i våras och somras tycker jag. Träningarna nu efter uppehållet tycker jag har varit bra och vi har fått spela bra och utvecklande träningsmatcher mot bra lag!

Har du några mål med ditt liv, som du kan tänka dig att delge oss andra?
– I framtiden vill jag plugga vidare, helst något inom psykologi… men just nu är det fokus på handbollen för hela slanten!

Till vilket matställe i Örebro tar du med din mamma, om det är du som bjuder?
– Det beror på tillfälle… Till vardags skulle jag ta med henne till mocca deli, de har helt fantastisk pasta och pizza! Men pratar vi om en lördagkväll faller nog valet på Stora Örebro!

Amanda, lycka till med spelandet i IFK och div 1!
– Tack så mycket!

//K